Innehåll
Biblad 1997:

Den användes under många år och bina fick bygga fritt i stocken. Under senare år har Harry vidareutvecklat bistocken så att den rymmer ett antal lågnormalramar placerade på högkant.

Foto: Christer Berntsson

Ordföranden har ordet

Ödets nyck efter "Big Bang" blev det att norra ändan av den tänkta jordaxeln lutar från Solen till maximum vid vintersolståndet och är på väg åter vid max sommarsolståndet i sin bana runt Solen som är 365 dygn, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder. Efter 4 år är Tellus så många timmar efter i sin bana runt Solen - som för övrigt är eliptisk på grund av att Solen är på väg mot Herkules stjärnbild med en hastighet av 20 km/sekund och drar alla sina 9 kända planeter med sig - så vi måste lägga till ett dygn för att Jorden ska fullborda cirkeln. Den dagen kallar vi Skottdagen och är den 24 februari. Och året benämnes Skottår. Vi skall och kan skratta oss lyckliga för att råka födas och bo på ett så bra geografiskt läge som här i Sverige. I ekvatoriala zoner är det 12 timmar dag och 12 timmar natt året om. Detta tycker inte flyttfåglarna om och säkert inte Bina heller. Människorna då?

Vi har långa ljusa dagar och korta nätter på sommaren, och det är därför fåglarna kommer hit och föder upp sina ungar för dom skulle inte klara den långa och kalla tropiska natten utan mat. Bina kan jobba på övertid hos oss och det är därför vi biodlare kan skörda all denna myckna och fantastiskt goda HONUNG.

Ändå större lycka känner vi om Bina klarar denna kalla vinterperiod och nästa sommar blir alltid mycket bättre och med än större skörd.

Lyckokänslan kulminerar när vi träffas på våra sammankomster och kan delge varandra våra framtidsvisioner om Biodlingen. Bytt drottning, annan ram, svärmfångare special, sommarlucka a la drottningbur.
"Malört i bägaren", nej nej, inte ännu.

Årets biblad innehåller förutom faktauppgifter också underhållande läsning. Namn, adress och telefonnummer till alla medlemmar, så det är bara att skriva eller ringa för utbyte av frågor, tankar och tillfälliga problem.

Håll till godo
Från biodlare till biodlare
Uno Carlsson

Förtroendevalda, 1997

Styrelse:
Ordf.      Uno Carlsson         Rävlanda   0301-44040
Vice ordf. Christer Berntsson   Rävlanda   0301-40116
Kassör     Monica Selling       Bollebygd  033-284802
Sekr.      Arnold Andreasson    Bollebygd  033-284962
Ledamot    Helena Hurden        Rävlanda   0301-44443
Suppl.     Jerry Börjesson      Töllsjö    033-242352
           Gert Claesson        Bollebygd  033-285547

Revisorer:
           Paul Hurden          Rävlanda
           Rudolf Olausson      Hindås

Honungsbedömningskommitte':
Sammank.   Christer Berntsson   Rävlanda
           Sylve Gunverth       Viskafors
           Leif Olausson        Rävlanda

Valberedning:
Sammank.   Bengt Olausson       Hindås
           Leif Olausson        Rävlanda
           Gunilla Andreasson   Bollebygd

Bitillsyningsmän:
Björketorp, Bollebygd och Töllsjö församling:
           Uno Carlsson         Rävlanda   0301-44040
Sätila och Hyssna Församling:
           Åke Ferm             Sätila     0301-42326

Statistik

Antal medlemmar          67 st (+ 5 lokala medlemmar)
Antal lämnade rapporter: 42 st
Invintrade samhällen:   122 föregående höst
                        122 denna höst
Vinterförluster:         13 samhällen
Svärmvilliga:            36 samhällen
Honungsskörd:         1 563 kg
Sockeråtgång:         1 717 kg
Biraser:                 10 SBR (Svensk Bland Ras)
                          8 Buckfast
                         17 Gula (italienska)
                          4 Mörka (nordiska)
Honungsskörd:          12,8 kg per övervintrat samhälle.

Program 1997

Vårmöte. Onsdagen den 19 mars kl 18:30. ORINTO-stugan i Rävlanda.

Rune Holmberg, Tranemo, berättar och visar bilder om biodling i Polen samt berättar om gammaldags biodling.

Biträff. Söndagen den 11 maj kl 11:00. Gerhard Holgersson, Morjhult.

Praktisk vårundersökning av bisamhällen. Tag med fika.

SBR 100 år. 26 juli-2 augusti. Julita gård.

SBR kommer att fira sitt 100-års jubileum på Julita gård i Sörmland. Mer information kommer i Bitidningen och på våra möten.

Hembygdsdag Bollebygd. Lördagen den 16 augusti kl 10:00-14:00. Hedebergsparken vid Vernergården.

Marknad, hantverk, hemslöjd, servering, biodling och underhållning.

Höstmöte. Onsdagen 27 augusti kl 18:30. Johansson och Gunverth VVS, Rävlanda.

Ingemar Håkansson, Öxabäck, och Arnold Andreasson kommer att berätta om Bi-BeBeeS och Internet. Förhoppningsvis kan vi presentera Rävlandaortens biodlarförenings egen hemsida på nätet.

Biodlingens dag. Lördagen den 30 augusti kl 10:00-14:00. Gammelgården i Rävlanda.

Marknad, hantverk, hemslöjd, servering, biodling och underhållning.

Höstbiträff. Söndagen den 7 september kl 11:00. Lars-Inge Johansson i Töllsjö.

Praktisk invintring och skattning. Tag med fika.

Årsmöte. Söndagen den 16 november kl 14:00. Ordenshuset Töllsjö.

Särskild kallelse kommer.

Länsförbundet

Tisdagen den 18 februari kl 18:30. Sparrehus, Borås.

Magnus Kranshammar från Varberg berättar om mjödtillverkning och dess historia.

Länsförbundets årsmöte. Lördagen den 15 mars kl 10:00. Rångedala bygdegård.

Våra valda ombud är: Lars-Inge Johansson, Gerhard Holgersson och Sigge Boden. Suppleanter Arjis Kalvans, Arne Lind och Kerstin Rådfors-Lind.

Tisdagen den 1 april kl 18:30. Hagatorpet, Tranemo.

Björn Jacobssson från Tämta talar om honungshantering.

Tisdagen den 29 april kl 18:30. Naturstugan i Horred (mellan Horred och Kungsäter).

Bilder och föredrag av Anders Berg från Ryssby.

Söndagen den 8 juni kl 10:00. Föreningsbanken Ulricehamn (ingång från gågatan).

Valter Rutgersson från Vetlanda talar om biodling och miljö.

Marks Härads Biodlareförening

Vintermöte. Tisdagen den 11 februari kl 18:00. Parkskolan, Skene.

Helkväll om honungshantering med Björn Jacobsson. Kaffeservering.

Vårmöte. Tisdagen den 6 maj kl 18:00. Hos Elsie Djurbäck i Stämmemad.

Programmet är inte klart men det blir nog ett föredrag i någon form.

Drottningodling

Vi börjar med en informationskväll hos Mats Persson i Skene tisdagen 20/5. Det praktiska arbetet gör vi hos Jan Berntsson i Hajom måndag 2/6, fredag 13/6, måndag 23/6 och måndag 7/7. Alla dagar börjar vi 18:00. Mats och Janne vill gärna att Ni anmäler Er någon dag i förväg - för planeringens skull.

Sommarmöte. Söndagen den 15 juni kl 14:00. Hos Hans Jacobsson i Fotskäl

En festkommitté inför jubileet ska utses.

Årsmöte. Fredagen den 21 november kl 18:00.

Parkskolan, Skene.

Tema Töllsjö

Lars-Inge började med biodling 1973/74 med att ta över ett antal samhällen med svarta bin efter Erik Olsson i Sjögared. Skälet till att han började var att fruktträden behövde pollineras. Efter ett tag fick han gula drottningar av Gustav Johansson, och intresset för biodlingen ökade eftersom det var snälla bin.

Sedan mitten av 80-talet har man satsat på Buckfastbin i Töllsjö och drivkraften bakom detta var Uno Olsson (vars biodling har tagits över av sonen Håkan efter Unos bortgång). Buckfastdrottningar har tidigare köps in från Gävle för att minska risken att få med varroakvalster, men numera drar Gösta Andersson upp drottningar för det lokala behovet.

Enligt Lars-Inge är buckfastbin snälla och drar bra (de jobbar inte bara på kontorstid som vissa andra sorters bin gör). Största nackdelen är att de inte tål att friparas eftersom de då kan bli väldigt arga.

Arnold Andreasson

Mina första år som biodlare

Vintern gick och på våren -95 skedde en genomgång av bisamhället. Då visade det sig att drottningen saknades. Jag gjorde ett försök med isättning av en yngelram som jag fick av min arbetskompis, men det lyckades inte bli någon ny drottning.

Nu var jag utan bin som fungerade, men då ställde kompisen upp och jag fick en svärm av honom som gav lite honung det året. På våren -96 fick jag av en granne två bisamhällen för intresset av att ha bin hade avtagit hos honom. På ett av dom bytte jag drottning och så hade jag tre samhällen, men honungsskörden på hösten blev inte mer än 21 kg. Det dåliga resultatet berodde på att jag fick mycket så kallad cementhonung som inte lossnade från ramarna.

Så nu har det nya året -97 börjat och jag önskar ett bra biår.

Gerhard Holgersson

En reflektion

Mina första samhällen skaffade jag 1982. Jag började med två samhällen och utökade med åren till cirka 15. 1991 blev jag sjuk och sedan dess har jag haft 3-4 samhällen.

Innan jag skaffade bin gick jag en kurs i biodling i Göteborg. Det var Ingalill som läste en annons om biodling och anmälde mig till den. Sedan blev det två kurser till av bara farten. Med åren har det också blivit en kurs i drottningodling och två kurser på Ljungskile folkhögskola, en i bisjukdomar och en till godkänd biodlare.

All kurser till trots har jag ändå lärt mig det mesta och bästa av äldre biodlare, Uno Bermfors, Lennart Holm, Arne Olsby med flera. Tänk på det, ni som är nybörjare, att lyssna när de äldre delar med sig av sina erfarenheter.

Sten Barton

Varför, börjar man med, Bin?

Jag hade turen och förmånen att träffa dessa entusiaster och fick hjälp och råd med det mesta. Under vintern snickrade jag ett antal lådor och bottnar för några samhällen, och gick biodlarkursen. I slutet av april köpte vi så vårt första bisamhälle av Uno i Hindås, och ett mäkta stolt biodlarpar hade etablerat sig på Sörgården i Bollebygd med 1 kupa i trädgården. N:o 2 inköptes i juni.

Jag undrar ibland vad vi biodlare idag gör för fel som inte kan föra ut, till unga människor, GLÄDJEN med att ha egna bin i den egna trädgården. Det kommer alldeles för få nya medlemmar till vår biodlareförening. Förr var det biodlarkurser nästan varje vår. Vi får hoppas på en en ny GRÖN VÅG.

Den största glädjen med bin, för min del, den finner jag om våren och försommaren, när rensningsflykten sker och man konstaterar friska samhällen. När bina sedan kommer hem, lastade med pollen, och man ser dem i bärbuskar och fruktträd, en garanti för en bra skörd om ingen frost kommer. Man lär sig också mycket om vår flora och vill gärna så och plantera sådana växter som bina föredrar. Sen är det också spännande att se honungsresultatet. Vissa år kan man sälja på marknader och till lokala konsumenter, andra år räcker det knappt för oss själva. Man tänker på sommaren -89, då fraktade vi nästan 500 kilo till Mantorp, och fick en fin dagsutflykt på köpet, bland annat Eksjötrakten där jag gjorde min rekryttjänst. I år -96, fick jag frakta 120 ramar "cementhonung" till Tofta, för att åtminstone få nytta av vaxet, så visst är det variationsrikt. Men det kommer en Ny Vår -97, Då Du.

Biodlingen har gett mig mycket som jag inte hade en tanke på när man startade. Jag har haft förmånen att få representera både i Lokalförening och Länsförbund där jag kommit i kontakt med underbara människor som skänkt mig minnen för livet. Det är med förundran man konstaterar hur många entusiastiska män och kvinnor det finns. Vår främsta uppgift de närmaste åren måste vara att föra ut glädjen och nyttan med BIODLING, öka biodlarskaran, och sänka medelåldern bland utövarna så att det inte genast är kris när någon faller ifrån eller slutar. Tänk om man kunde nå ett mål, med ett par kupor i var 20:e -- 30:de trädgård, så att pollineringen av våra blommor, buskar och träd kunde säkerställas.

Jag hoppas innerligt, att vi får fart på rekryteringen, av nya och yngre biodlare. Själv hade jag besök av några ungdommar från årskurs 9 som verkade mycket intresserade. Tyvärr hörde dom av sig så sent att jag redan invintrat mina samhällen, men vi själva borde nog vara mer på allerten och erbjuda våra tjänster tidigare. Jag ska försöka komma ihåg det till nästa år, om jag är frisk. Monica var i förra årets programblad inne på internet. Vore inte det en bra idé, att locka ungdomar med? För ett är säkert, VI MÅSTE BLI FLER, om inte mångfalden i naturen ska försvinna.

Ja Bi-året -96 har varit besynnerligt på många sätt. I skrivandets stund har det varit en lång köldperiod och även snö så talgoxarna har svårt att hitta småkryp och ger sig därför på kuporna. Fast man matar rådjur, hare och fåglar i trädgården, för dom är ju så vackra att ha i sin närhet, så blir man ändå irriterad när haren och rådjuren tar krokusarna på våren, eller talgoxen bina på flusterbrädan. Det finns ju mat på annat håll tycker man som biodlare.

Julafton med sin fullmåne -96 är över, det lär dröja mer än hundra år, innan det inträffar igen så det får man inte uppleva. Men förhoppningsvis VÅREN -97. Då glömmer man alla finanskriser, mygel, skatter och varroabekymmer, och ser fram mot ett GOTT NYTT BI-år 1997.

Göte Hermansson

Rävlandaortens Biodlareförening Verksamhetsberättelse för perioden 1995-10-01 - 1996-09-30.

Styrelsen har bestått av:
          Ordförande    Uno Carlsson
          Vice ordf     Per Andersson
          Kassör        Monica Selling
          Sekreterare   Arnold Andreasson
          Ledamot       Helena Hurden
          Suppleanter   Jerry Börjesson
                        Bengt Mild

Det var en lång vinter och troligen rekord i djup tjäle som inte släppte sitt grepp förrän maj månad. Detta resulterade i att många växter blommade cirka 3 veckor senare än normalt, och detta fenomen höll i sig under hela sommaren. Den större granbarrlusen har varit mycket aktiv i år och levererat stora mängder bladdagg av det slag som resulterar i cementhonung. Antalet medlemmar som betalar via SBR har under året ökat från 64 till 67. Dessutom har vi 5 stycken lokala medlemmar.

1995 års årsmöte hölls på Bollegården i Bollebygd och det var 21 personer närvarande. Efter årsmötesförhandlingarna drack vi kaffe och åt landgång under det att Uno Carlsson presenterade sin artikel om Varroa och Ryssbyresan (se även 1996 år Biblad).

Styrelsen har haft två styrelsemöten under verksamhetsåret, ett möte för att planera föreningens aktiviteter under året, samt ett för att planera årsmötet. Vi har haft 6 sammankomster i lokalföreningen samt en biresa. Vi har deltagit på hembygdsdagarna i Bollebygd och Rävlanda. Föreningens ordförande Uno Carlsson har deltagit som föreläsare tillsammans med Åke Ferm på länsförbundets möte den 9 april.

Den 9 mars hade Länsförbundet sitt årsmöte, som bevistades av våra valda ombud. Monica Lindström från länstyrelsen var inbjuden för att berätta om deras verksamhet för biodlingen men tyvärr kunde hon inte komma. Anders Berg ryckte in och visade en serie med diabilder från sommarens biodling.

Vårmöte 21 mars i Orintostugan. Åke Ferm höll ett mycket informativt föredrag om varroa och varroabekämpning och Bengt Mild visade egna diabilder på blommor och bin.

Biträffen den 12 maj var hemma hos Arnold & Gunilla i Låddekärrsbu. Ihållande regn hela dagen, men 13 kaffetörstiga biodlare kom ändå.

Biutflykt den 29 maj till Botaniska Trädgården i Göteborg. Det var en kall och mörk kväll i maj och Jimmy Persson, som bor och arbetar på botaniska, guidade ett 15-tal tappra biodlare från Rävlandaortens och Marks härads biodlareförening. Botaniska har haft problem med många växter som torkat ut under våren på grund av den sena tjälen eftersom vattenförsörjningen blir avskuren samtidigt som solen börjar ligga på. Vi fick bland annat tillfälle att beskåda blommande bambu, och det lär dröja ca 100 år innan den blommar igen.

Rävlandaortens och Länsförbundets sommarmöte den 2 juni på Rävlanda skola. Föredragshållare var Henning Christensen från Mölndal. Efter mötet delade vi upp oss i 2 grupper som åkte till Uno Carlssons respektive Harry Gunverths bigårdar. Med tanke på att det var länsförbundets sommarmöte så var det ett lågt deltagarantal, i storleksordningen som ett normalt möte inom vår lokalförening.

Den 17 augusti var det hembygdsdag i Bollebygd. Även i år var det svårt att få tag i tillräckligt med honung och vi fick tillämpa ransonering.

Höstmöte den 28 augusti, Johansson & Gunverth VVS. Undertecknad visade en diabildserie från sommaren, och Christer Berntsson visade två videofilmer; en film från mitt experimenterande med en trillingkupa, samt en film från Pelle på Lunkebäckens biodling.

Biodlingens dag, den 31 augusti, genomfördes traditionsenligt på Gammelgården i Rävlanda. Den 8 september var det biträff hos Per Andersson på Lunkebäcken. Det var bra uppslutning på detta möte och Pelle fick välbehövlig hjälp med att slå ihop samhällen, skattning och förberedelser inför vintern.

Sjukdomskommittén låter meddela att någon bisjukdom ej rapporterats inom lokalföreningen. Varroan rycker närmare och nya fynd av varroa har under sommaren gjorts i Blekinge och Småland. Rävlandaortens biodlareförening ingår i skyddszon 3 som är den yttersta zonen.

Styrelsen lämnar härmed verksamhetsberättelsen för 1996 till handlingarna, tackar medlemmarna för det gångna verksamhetsåret och önskar ett Gott Nytt Bi-år.

Bollebygd i November 1996
Arnold Andreasson, sekreterare.

Biodling som näring

Det går icke med våra dagars höga levnadskostnader. Skulle det kunna tänkas gå för sig finge en sådan biodlare åtminstone ha flera bigårdar på ett avstånd från varandra av minst fyra kilometer ty i vårt land torde icke en och samma trakt lämna nog drag åt så många samhällen som skulle behövas till en familjs underhåll.

Däremot kan biskötsel vara en utmärkt binäring för småbrukare, hantverkare, tjänstemän med flera på landet eller i utkanten av städer och samhällen boende personer, som utöver sin egentliga verksamhet kunna ha någon tid över att ägna åt några bisamhällens skötsel.

För småfolk betyder det icke så litet, om de som binäring kunna sköta låt oss säga 5-10 samhällen skulle få en icke obetydlig nettoinkomst plus egen honung i det egna hushållet gratis jämte all den glädje som bina skänker.

(Ett något omskrivet utdrag ur en bok tryckt 1916, av A Holm.)

Ett stort TACK vill jag rikta till alla de medlemmar som hjälpte mig med invintringen av mina bisamhällen den åttonde september 1996 som jag på grund av sjukdom troligen inte klarat av.

Per Andersson

Cementhonung i hushållet

Det är just bristen på vatten i cementhonungen som gör att bina inte kan tillgodogöra sig den, och det är därför förkastligt att låta bina övervintra på cementhonung.

Det var på grund av flera torra somrar i rad som gjorde att granbarrlusen förökade sig explosionsartat. Lite sav i träden gjorde att sockret i barren inte transporterades in i trädet som det borde, utan granbarrlössen hade ett rikt skafferi att ta av. Det fanns således förutsättningar för flera nya generationer löss.

Harry Axbrink, Hajom, har provat sig fram till ett sätt att ta tillvara på cementhonung i hushållet. Harry använder sig av en 6-liters kastrull som han häller en liter vatten i. När vattnet har kokat upp tar han 2-3 kakor lågnormal, delar dom på mitten och ställer ner dom i kastrullen. Det går ganska snabbt att lösa upp kakorna i det heta vattnet. Vax och diverse annat lägger sig på ytan. Lösningen kommer att bli något tunnare än nyslungad honung.

Harry silar sockerlösningen, som blir cirka 4 liter, i en grovsil och det blir en 65%-ig sockerlösning. Trots den höga vattenhalten, jag tänker på honungens jäsningsgräns vid 20% vatten, så jäser den inte. Naturligtvis så får lösningen en annorlunda smak än vanlig honung.

Nå, vad använder han cementhonungen till?

Jo, till all mat och kaffebrödsbak, i te och kaffe och sist men inte minst går den, enligt medlemmarna i Kungsbacka biodlareförening, alldeles utmärkt att använda för mjödtillverkning.

Christer Berntsson

Tillbaka till Rävlandaortens biodlareförening