Innehåll
Biblad 1996:

Ordföranden har ordet

En liten återblick till så var 1995 ett bra Biår, inget toppår vad gäller honungsskörd, som till exempel 1984 och 1989. Men nu ser vi framåt. Framtiden är den enda tid vi kan påverka. Programmet under 1996 kan om alla deltar utvecklas till något alldeles extra. Under vintertiden kan vi ju inte umgås med Bina, som är den största lyckan. Då är vår sociala samvaro på möten och kurser ett alternativ att inte somna in i puppstadiet utan att ständigt förvandlas och vara nykläckt och alert till våren.

Länsförbundet i Södra Älvsborg som vi tillhör är på alerten. Vi har redan varit på Sparrehus flera gånger och fått del av binas kulturhistoria av den eminente Rune Holmberg och binas språk och sinne av Bengt-Åke Andersson. Lars Josefsson är den drivande kraften i bildandet av drottningodlingsklubb 'Bohuslän-Älvsborg' med tanke på avel för ett bättre Bi. Det ställer vi upp på. Man behöver inte vara drottningodlare för att vara med, det räcker att vara konsument.

Varroan som kommer allt närmare oss, får vi inte stå handfallna inför om den skulle slå till. Information Orintostugan torsdagen den 21 mars.
Länsförbundets sommarmöte är vår avdelning arrangörer för den 2 juni i Rävlandaskolan. Låt oss presentera vår bygd och med månghövdad uppslutning visa vår lyckliga tillvaro.

Jesus sade: I Ären Världens ljus, men man sätter inte ljuset under skäppan utan i ljusstaken så att den må lysa för alla dem som finns i huset. Låt så ock Edert ljus lysa inför människorna - slut citat -. Detta gör Du med Din närvaro. Detta är lite religion och det behövs då och då. Se bara på rubriken; Ord För Anden har Ordet.

Från Biodlare till Biodlare

Uno Carlsson

Statistik

Årets statistikrapport från vår lokalförening ser ut så här:
   Antal medlemmar              59 + 5	familjemedlemmar
   Antal lämnade rapporter:     33 st
   Invintrade samhällen:        94 föregående höst
                               109 denna höst
   Vinterförluster:             13 samhällen
   Svärmvilliga:                34 samhällen
   Honungsskörd:             2 575 kg
   Sockeråtgång:             1 573 kg
   Biraser:                      6 SBR (Svensk Bland Ras)
                                 7 Buckfast
                                14 gula
                                 2 mörkt
   Honungsskörd per 
   övervintrat samhälle:      27,4 kg

Program 1996

Tors 21 mars, kl 18:30 Vårmöte. Orintostugan.

Sön 12 maj,kl 11:00 Biträff hos Arnold och Gunilla Andreasson

Ons 29 maj, kl 18:30 Biutflykt till Botaniska Trädgården i Göteborg.

Sön 2 juni, kl 10:00 Länsförbundets sommarmöte. Rävlanda skola.

Lör 17 aug, kl 10:00-15:00 Hembygdsdag i Bollebygd.

Ons 28 aug, kl 18:30 Höstmöte. Johansson och Gunverth VVS.

Lörd 31 aug, kl 10:00-14:00 Biodlingens Dag. ’Gammelgården’ i Rävlanda.

Sön 8 sept,kl 11:00 Biträff. Hos Per Andersson på Lunkabäcken.

Sön 17 nov, kl 14:00 Årsmöte. Bollegården i Bollebygd.

Kom ihåg:

Honungsrapporten senast 31 oktober kl 24:00.

Biets underbara värld

Internet som enklast kan beskrivas som ett gigantiskt nätverk, där datorer runt hela världen har koppats samman och informationen från alla dessa datorer gjorts sökbar. En uppkoppling mot Internet ger tillgång till ofantliga mängder information från databaser, företag, institutioner med mera. Det ger också möjlighet att kommunicera elektroniskt med andra användare (så kallad E-post) och delta i olika ämnesdiskussioner, till exempel om bin.

Via hemsidan "Beekeeping Home Page" kan man få massor av hänvisningar till artiklar, nyhetsbrev, forskningsnytt, fotografier, filmer och dylikt. Man kan "samtala" med andra biodlare världen över och få hjälp om så behövs eller dela med sig av sina egna erfarenheter.

Själv var jag inne i USA:s biodlarvärld och fick hänvisningar till diverse olika intressanta ting exempelvis ritningar på hur man bygger en slunga, information om biets ögon kallad "Världen genom biets ögon"; honungsbehandling; "Year of the hive" Eastern Apiculture Society Meeting, EAS 1995; entomologiska nyheter (entomologi = läran om insekterna) från universitetet i Colorado, Ohio Illinois; hur man tillverkar bivaxtvål; nya böcker om biodling; recept på godis osv, osv stort som smått (Puh!). Vill man kan man förmodligen sysselsätta sig med sånt här under återstoden av sin levnad. Troligen är det detta som har att göra med att "surfa på internet" om än med inriktning på biet.

Som exempel på en utkastad fråga till andra biodlare kan följande exempel ges "I am new to beekeeping and honeyextracting and packing. Why does my honey sometimes have a froth on top? It seems to only happen with crystalized honey that has been re-liquified". Översättning: "Jag är nybörjare vad det gäller biodling, hunungsutvinning och paketering. Varför blir det ibland ett lager av skum överst på honungen? Det verkar som om det bara sker med kristalliserad honung som åter gjorts flytande". Ja, vad sägs? Vill någon se vad som svarades så tar jag med det till vårmötet.

Till slut en faktasida om afrikanska bin. Där sägs att bland annat att föreställningen om afrikanska bin är att de är lätta att känna igen eftersom de är så mycket större än våra bin. Detta kommenteras som fel, för de afrikanska bina är egentligen något mindre i storlek. Vidare finns en föreställning om att afrikanska bin är renrasiga bin men också detta är felaktigt. De är en korsning mellan tidigare afrikanska bin och europeiska bin och har som kännetecken att de är aggressiva som sina afrikanska förfäder.

Detta var några smakprov på biets underbara värld i den framrasande dataåldern. För egentligenär ju bina bäst i verkligheten, i Sverige hos Rävlandaortens biodlare.

Hälsningar från
Carl Magnus von Seth (bi-dur)
och Monica Selling

Höstmötet

På höstmötet (onsdagen den 28 augusti) kommer vi att visa medlemmarnas egna bilder och filmer. Det kommer att finnas tillgång till videobandspelare och DIA-projektor, men ta gärna med vanliga kort om Du inte använder DIA-film.

Säkert drottningbyte, eller Konsten att hantera arga bin

Så här går det till :
Vi har en kupa där vi vill byta drottning. Den består exempelvis av ett yngelrum, spärrgaller och två skattlådor.

1. Gör i ordning en ny kupa som består av en låda med utbyggda ramar (får absolut inte innehålla några ägg eller späda larver).
2. Det behövs foder i denna kupa och då kan man välja mellan att ge dom en avtäckt foderram, en sockerram eller 1/2 till 1 ballong med sockerlösning.
3. Flytta undan den gamla kupan (minst 5-6 meter) och ersätt den med den nya kupan. I den nya kupan ska drottningen placeras i en tillsättningsbur.
4. Nu kommer alla flygbin att försvinna från den gamla kupan och det är då lämpligt att minska ner på antalet lådor i denna.
5. Efter ett par dar går det bra att gå igenom den gamla kupan för att leta upp drottningen. Där finns bara snälla ungbin kvar.

Vad ska man tänka på när man gör ett sådant här drottningbyte?

• Flytta kupan minst 5-6 meter.
• Byt flygriktning på kupan som flyttas undan.
• Ett samhälle som saknar flygbin kan inte hämta hem vatten. Då kan man duscha en utbyggd ram innan man hänger in den i kupan.
• Om det finns risk för att bina håller på med ett stilla byte och ungdrottningen redan varit ute så kommer hon troligen att flyga tillbaka till den gamla uppställningsplatsen och riskerar drottningtillsättningen där. Finns denna risk kan man placera ett spärrgaller längst ner i den gamla kupan.
• Man bör vänta 10 dagar innan man stör den nytillsatta drottningen eftersom det kan dröja så pass länge innan hon är fullt äggläggande.
• Vill man förstärka den nya kupan med ungbin kan man ta dessa från en låda med kakmellanväggar placerad ovanför spärrgallret i den gamla kupan. De bin som finns här är till stor del byggbin.
• Det går inte att genomföra denna typ av drottningbyte när det är dåligt väder eftersom ide’n bygger på att dragbina ska ut och flyga.

Sylve & Arnold

Apis mellifera/mellifica

Rävlandaortens Biodlareförening Verksamhetsberättelse för perioden 94-10-01 - 1995-09-30.

Styrelsen har bestått av:
          Ordförande    Uno Carlsson
          Vice ordf     Per Andersson
          Kassör        Monica Selling
          Sekreterare   Arnold Andreasson
          Ledamot       Helena Hurden
          Suppleanter   Jerry Börjesson
                        Bengt Mild

1994 års årsmöte genomfördes i matsalen på Rävlanda skola, och det var 27 personer närvarande. Tyvärr blev vi tvungna att flytta fram årsmötet eftersom Rävlanda skola fungerade som vallokal för EU-valet. Efter de stadgeenliga förhandlingarna åt vi landgång, drack kaffe och lyssnade på ett föredrag om mjöd som Gert Claesson höll.

Styrelsen har haft två styrelsemöten under verksamhetsåret, ett möte för att planera föreningens aktiviteter under året, samt ett för att planera årsmötet.

Vi har haft 6 sammankomster i lokalföreningen och vi har deltagit på hembygdsdagarna i Bollebygd och Rävlanda. För några år sedan införde vi en biträff i programmet, där vi under enkla former träffas hemma hos någon medlem i samband med vårundersökningen. Eftersom detta slog väl ut, och blev en stående punkt på programmet, så har vi nu även infört en biträff i samband med invintringen. Även detta var en välbesökt aktivitet, och kommer säkerligen att återkomma.

Den 11 mars hade Länsförbundet sitt årsmöte, som bevistades av våra valda ombud. Under mötet var Anders Berg ordförande. Anders bor i Borås, men har en stor biodling i Ryssbyn i Småland. Efter årsmötes-förhandlingarna visade han en bildserie från sin bigård, vilket var en mycket välskött och vacker bigård, där det bland annat ingick en splitter ny bipaviljong.

Vårmöte 22 mars i Orintostugan. Jimmy Persson från botaniska trädgården i Göteborg är mycket kunnig när det gäller växter och han höll ett intressant föredrag om biväxter. Vi blev inbjudna att nästföljande dag besöka honom i botaniska trädgården, tillsammans med en annan biodlareförening. Tyvärr var det bara Christer Berntsson som hade möjlighet att resa dit. För de som missade föredraget finns det en chans till under våren -96, eftersom Jimmy kommer att prata på ett av Länsförbundets möten.

Biträffen den 7 maj var hemma hos Bengt Mild. Biträffar är trevliga aktiviteter med kaffe och plock i kupor. Så även denna gång, och Bengt hade kraftiga bisamhällen där vi bytte bottnar och gjorde sedvanlig vårundersökning. Naturligtvis vann Bengt själv en drottning på närvarolotteriet.

Sommarmöte hos Elof Eliasson den 18 juni. Detta var en av de regnigaste dagarna under sommaren, och det var tack vare Elof's inglasade uteplats som mötet kunde genomföras. Någon inspektion av bigården blev det inte tal om på grund av regnet, men mötet var välbesökt ändå (15 personer). Åke Ferm (från Marks härads bf) berättade att man på Strömmaskolan startat en biodlareutbildning. Det är Jan Berntsson i Sätila som är drivkraften i detta projekt.

8 juli. Marks härads biodlareförening arrangerade en Biodlarresa till storbiodlaren Anders Berg i Småland (se Länsf. årsmöte ovan). Syftet med resan var att studera hur varroa ska hanteras, samt att hälsa på hos en storbiodlare. På resan var 5 personer från vår förening med, 8 från Mark samt några till.

Den 19e augusti var det hembygdsdag i Bollebygd. I år slapp vi montera upp regnskyddet! Noteras kan att det var ett något större intresse för bin och biodling i år, inte bara frågor kring honung och honungspriser, vilket kan bero på det fina vädret.

På höstmöte den 23 augusti höll Björn Jacobsson, Tämta, ett intressant och väl förberett föredrag i honungshantering. Björn har noga studerat detta och beskrev hur man ska gå tillväga för att få en snabb kristallisering och effektiv honungshantering.

Honungens dag, den 27 augusti, genomfördes tradititionsenligt på Gammelgården i Rävlanda.

Den 10 september var det biträff på temat praktiskt invintring. Tack vare denna biträff fick Leif Olausson och Christer Berntsson sina bin invintrade. Vi får hoppas att det blir fler liknande biträffar i fortsättningen.

Sjukdomskommittén låter meddela att någon bisjukdom ej rapporterats inom lokalföreningen. SBR kallade länsansvariga till ett möte i Växjö den 11 mars, och där deltog Uno Carlsson och Christer Berntsson. Den 27 augusti var Uno på Ryssby Naturbruksgymnasium och diskuterade varroa.

Styrelsen lämnar härmed verksamhetsberättelsen för 1995 till handlingarna och tackar medlemmarna för det gångna verksamhetsåret och önskar Ett Gott Nytt Bi-år.

Bollebygd i November 1995
Arnold Andreasson, sekreterare.

Varroa STUDIERESA Ryssby

Därför ordnade länsförbundet på förslag av Marks Härads Biodlare en bussresa till Ljungby i Småland. Vi besökte flera biodlare som drabbats av varroakvalstret och fick se varroan i sitt rätta element. Detta hände för några år sedan.

Nu i sommar 1995 anordnade Marks Härads Biodlareförening i samband med Rävlandaortens biodlare en studieresa till storbiodlaren Anders Berg i Ryssbyn som nära nog ligger granne med Ljungby.

Vi bilade dit och blev väl mottagna av såväl Anders Berg som hans bin. Det var full fart på alla samhällen. Bra drag. Det var inga bin som hade tid att skoja med oss. Vid första påseendet speglades bilden av idel lycka. Sol sommar surr, surr, bråttom, ja nästan så stor lyckokänsla att det gränsade till stress -- kanske bara mänskliga aspekter men ändå --.

Anders hade skattat många kupor på honung och bina gjorde tappra försök att återvinna 'stöldgodset'. Det där med slungningsrum och in och ut med honungslådor, det kan säkert de flesta, men mer än bra. Försök att klara av det utan uppvaktning.

Så här långt var det bra.Nu till Varroa Jacobsoni. Vid närmare studie av marken framför kuporna gick bin och promenerade i gräset. Nödlandat? Ja faktiskt. Dom visste inte om att vingarna fattades. Bara ett par korta pinnar. Inget att flaxa med.

Varroa-hönan passar på att gå ner i cellen strax innan bina täcker cellen och lägger ägg på larverna som förpuppas (omvandlas till bin). Nu kläcks nya varroakvalster och dom tär på puppans kroppsvätska, och detta har till följd att om biet ändå levande kunnat ta sig ut (födas) hade förkrymta vingar, ben eller bakkropp. Det var mycket beklämmande att skåda dessa handikappade varelser som blivit blivit pinade och lemlästade i princip före födelsen och nu var dömda till undergång. Detta är varroans sätt att leva. Säkerligen var alla samhällen infekterade mer eller mindre. Vi hade tillfälle att lyfta kläckfärdiga drönare ur sina celler och kunde räkna till 15-20 varroa-hönor per cell. Vid dessa fynd hade tydligen flera varroa gått ner i samma cell. Enligt forskarna lägger varroan endast 7-8 ägg per generation eller livscykel. =Död åt varroan - men hur? =

Ja-jo. Men det är något som gått snett. En parasit skall ta väl hand om sitt värddjur.

Ett djur som lever på ett annat djur kallas prasit respektive värddjur. En parasit som i sitt livsmönster är beroende av ett värddjur måste leva i balans med detta för att säkra sin livsforms framtid. Men Varroa Jacobsoni som här i Sverige tar död på sitt värddjur honungsbiet efter några år faktiskt är ute och cyklar. Dör värddjuret är det också god natt med parasiten. Så långt är allt gott och väl, men då har vi ju inga bin.

Tidigare levde detta nu hatade kvalster i balans med det Indiska bergsbiet. Biet har funnits i många tusentals år och det kan förmodas att kvalstret funnits nära nog lika länge och levt i samklang under mottot; var rädd om din värd och din värld. Men så kom 2-beningen in i bilden och hjälpte 8-beningen att se sig om i världen och bytte faktiskt värd, och så började lavinen rulla. Men ännu har den inte nått Sjuhäradsbygden, och ve den genom vilken den kommer.

Forskarna har gjort framsteg som alltid även när det gäller att utrota varroan utan att bina tar skada. Många bra metoder, men inget undermedel som till 100% fixar kvalstret. Det går att fortsätta med biodling, men till väsentliga kostnader, mycket merarbete, ständigt kontroller, med spärrad yngelsättning långa perioder och med ty åtföljande lägre skörd. Återigen kampordet; död åt varroan, men hur? Jo fixa en medalj utan baksida. De Du.

Om vi glömmer varroan för en stund så hade vi en underbar resa genom Smålands fagra bygder. Vi bekantade oss med Anders och hans familj och även en biodlare och forskare från Halland på tillfälligt besök hos Anders och som också brottades med både och. Det blev stora utvikningar i dialogen. Mycket intressant. Vi fick del av Anders arbetsmetoder som storbiodlare. Flera bipaviljonger och utbigårdar studerades. Olika kupor och så en sak som jag som skriver detta inte kan förstå mig på. Vad då? Jo, en plåt som var inbyggd i varje kupbotten, som gick att dra ut: Varför då? Svaret.....?

Värdfolket bjöd på kaffe i det gröna - med hembakt -. Det gav den sociala samvaron en extra poäng och kan sägas satt som pricken över i. Men betänk, påståendet är befängt. Man kan inte sätta en prick över i för då blir det 2 prickar. För att vara ett i måste det vara en prick över, och är det inte en prick över så är det inget i.

Alltså, extra prick över i kan se ut som ett varroakvalster och skall bort. Återigen -- död åt varroan --

Ur de grå, november 1995
Uno Carlsson

Tillbaka till Rävlandaortens biodlareförening