Innehåll
Biblad 1999 (årgång 10):

Redaktionen har ordet

• Årets första träff är lite senare än vanligt och kommer att ske tillsammans med hela länsförbundet. Vi träffas alltså tisdagen den 13 april på Bollegården i Bollebygd för att lyssna på ett föredrag av Lennart Holm.
• Föreningsbigården växer, om än långsamt (en kupa 1997 och bin i kupan 1998). I år ska vi försöka engagera medlemmarna också. Gert och Sigge tar hand om bina under maj månad och sedan kommer dom att utse ansvariga för varje månad. De torsdagar som hembygdsföreningen serverar kaffe och våffla (se programmet) träffas vi för en fika och tar sedan hand om bina när allmänheten börjar droppa av. Detta kan vara ett sätt att få kontakt med nya biodlare.
• Länsförbundet har ett intressant program. Ring till några biodlarekollegor och samåk, det är uppskattat om vi deltar. Vi är inbjudna till Mölnlyckeortens bf redan den 13 mars (se annons i Bitidningens mars-nummer), vilket är samma dag som länsförbundets årsmöte.
• Det finns personer som är anmälda till biodlingskurs men inte tillräckligt många för att det ska gå att genomföra en kurs. Kontakta Anita på Vuxenskolan om du är intresserad.
• Sprid gärna information om att vi har en hemsida på Internet. Det är allt fler som får tillgång till Internet och det är ett billigt sätt att informera om att vi finns och vad vi gör inom föreningen. Adressen till hemsida är www1.tripnet.se/~arnold/ravlanda.htm

Arnold Andreasson

Förtroendevalda, 1999

Styrelse:
Ordf.      Gert Claesson        Bollebygd 033-285547
Vice ordf. Christer Berntsson   Rävlanda  0301-40116
Kassör     Monica Selling       Bollebygd 033-284802
Sekr.      Arnold Andreasson    Bollebygd 033-284962
Ledamot    Helena Hurden        Rävlanda
Suppl.     Jerry Börjesson      Töllsjö
           Leif Olausson        Rävlanda

Ombud till länsförbundets årsmöte:
           Bengt Olausson, Gustav Gustavsson, Leif Olausson.
Ersättare: Håkan Olsson, Arne Lind, Kerstin Rådfors-Lind.

Revisorer:
           Gustav Gustavsson    Rävlanda
           Arne Lind            Hällingsjö
Suppl.     Uno Carlsson         Rävlanda

Honungsbedömningskommitté:
Sammank.   Christer Berntsson   Rävlanda
           Sylve Gunverth       Viskafors
           Leif Olausson        Rävlanda

Valberedning:
Sammank.   Gunilla Andreasson   Bollebygd
           Gustav Gustavsson    Rävlanda
           Gerhard Holgersson   Töllsjö

Bitillsyningsmän:
   Björketorp, Bollebygd och Töllsjö församling:
           Uno Carlsson         Rävlanda   0301-44040
   Sätila och Hyssna Församling:
           Åke Ferm             Sätila     0301-42326

Program för Rävlandaortens bf 1999

Torsdagen den 6 maj kl 17.30. Studieresa till OGT.
Samåkning från Johansson&Gunverth i Rävlanda kl 17.30.
Vi blir guidade runt på biredskapsfabriken och blir bjudna på fika. Anmälan till Christer Berntsson 0301-40116 senast 2 maj om du vill ha fika.

Torsdagar 17.00 - 19.00. Arbetsmöten i Föreningsbigården.
Hedebergspark vid Vernergården i Bollebygd.
Hembygdsföreningen har servering med kaffe och våfflor på denna tid. Datum är 13 maj, 20 maj, 27 maj, 3 juni, 10 juni, 17 juni, 24 juni, 1 juli, 26 aug, 2 sept och 9 sept. Kom, ta en fika och var social, och så pysslar vi om bina sen.

Söndagen den 23 maj kl 11.00. Vårbiträff.
Hos Leif Olausson, Björlanda.
Praktisk vårundersökning av bisamhällen. Tag med fika. Vägbeskrivning: Kör 156:an och sväng av mot Strömmaskolan. Se skyltar.

Lördagen den 21 augusti kl 10.00 - 14.00. Bollebygds hembygdsdag.
Hedebergspark vid Vernergården.
Marknad, hantverk, hemslöjd, servering, biodling och underhållning.

Onsdagen den 25 augusti kl 18.30. Höstmöte.
Johansson och Gunverth VVS, Rävlanda.
Föredrag av Curt Augustsson som är ordförande i Alingsåstraktens bf. Ämnet är "Binas näringsbehov". Förbered dig gärna genom att läsa "I Bigården" i 1998 års Bitidningar.

Lördagen den 28 augusti kl 10.00 - 14.00. Biodlingens dag.
Gammelgården i Rävlanda.
Marknad, hantverk, hemslöjd, servering, biodling och underhållning.

Söndagen den 5 sept kl 11.00. Höstbiträff.
Hos Bengt Olausson, Sundshult. Praktisk invintring och skattning. Tag med fika. Vägbeskrivning: Söder om Rotundan i Hindås. Skyltar visar vägen.

Söndagen den 14 november kl 14.00. Årsmöte.
Ordenshuset i Töllsjö. Särskild kallelse kommer.

Så blev jag biodlare

Någon regnig dag, då det inte gick att arbeta ute på åkrarna, brukade han säga att vi skulle slunga honung inomhus. Det var ungefär vid den tiden som rapsen började att odlas ute på östgötaslätten, och nektarn flödade. Slungningen skedde i ett uthus, och jag minns de gyllengula hel- och halvsvearamarna, som skulle avtäckas och sedan sättas ner i en gammal slungare, säkert någon av de först tillverkade. Det var en "tunna" med tre ben och med en vev och ett par kugghjul uppe på locket. Den skakade så våldsamt att farbrodern måste hålla i den med den ena armen och veva med den andra. Ur ett hål i botten rann guldgul honung med en härlig doft. Tugga på avtäckningsvaxet fick jag också göra, så mycket jag orkade och allt var ljuvligt.

Ja, denna bild och känsla hade jag bevarad inom mig, när jag som vuxen fått min egen bostad med trädgård i Hällingsjö. Nu skulle jag kanske kunna skaffa bin. Jag frågade min far vart biredskapen tog vägen när farbrodern gått bort. Dem kastade vi i grushålan, var det svar jag fick. En färd upp till grushålan bekräftade påståendet. Jag tog med hela rasket, inklusive slungaren hem. Det blev min start.

Vid en senare tur till Östergötland fick jag se en annons om bisamhällen till salu. Det visade sig vara en militär, kapten tror jag han var, som hade en stor biodling på ett övningsfält i Linköping. När jag frågade om detta var en lämplig placering, svarade han att det satte lite fart på rekryterna och att det blev massor med honung med verklig krut i.

Jag köpte en kupa med bin. Kaptenen och jag placerade kupan med flustret bakåtriktat i kofferten på min Volvo Pv 444. Luckan gick då inte att stänga. Den fick vara uppfälld. Något nät för flustret behövdes inte enligt kaptenen. Han stoppade istället torrt gräs i flusteröppningen. Sen betalade jag och for till Mjölby (c:a tre mil) för övernattning. Detta hände i april månad så yngelproduktionen var i full gång. Efter en god natts sömn anträdde jag vid middagstid färden, alltså de 23 milen till Hällingsjö. I Gränna gjorde jag den vanliga pausen för att dricka kaffe på ett cafe. Bilen parkerades utefter huvudgatan. Efter cafebesöket gick jag mot bilen. Jag mötte då ett par unga damer med varsin barnvagn. De stoppade mig och varnade mig för att närma mig den svarta bilen - För där strömmar det ut arga getingar där bak - som de uttryckte det. Väl framme vid bilen såg jag att bina gjort ett litet hål i torrgräset och tydligen börjat utnyttja sälgdraget i Gränna stad. Några bin blev därför akterseglade där, men efter att ha stoppat nytt torrgräs i flustret for jag vidare. Framåt skymningen var jag hemma. Backade ner bilen i trädgården och monterade upp kupan där. Med spänning gick jag nästa morgon ut i trädgården och kunde konstatera att pollendraget var i full gång och inga sviter efter den vådliga färden kunde märkas. Samma procedur upprepade jag för övrigt ett par veckor senare med ytterligare ett samhälle från samma säljare. Det gick också lika bra.

Så följde ett intensivt läsande om biodling varvat med paktik i min egen bigård. Efter varje ingrepp trodde jag att drottningen var död. I verkligheten inträffade det aldrig, vad jag minns. De teoretiska kunskaperna inhämtade jag i den utomordentliga "Lärobok i biskötsel" av Alexander Lundgren. Där kan man få svar på allt. Dessutom hade jag mycket nytta av hans lika utmärkta bok "Kupsnickaren". Så gick jag studiecirklar i biskötsel med dåvarande ordföranden i biodlareföreningen Gösta Johansson i Bollebygd, som ledare.

Föreningen bestod då av c:a 25 medlemmar, och ungefär hälften av dessa deltog i cirklarna. Vi hade trevligt och jag fick känna både folk och bygd. Bigården ökades ut under åren till som mest 11 samhällen. Jag hittade en kraftig dörrkarm, som jag satte ben på och den gav plats för fyra samhällen och påbyggdes med väggar och tak. Med detta radhus visade sig snart inte vara så väl fungerande, för när jag arbetade med ett samhälle blev de övriga störda och när jag kom till det fjärde måste jag ofta hals över huvud fly därifrån. Detta fick vi på ett smärtsamt sätt erfara på ett sommarmöte hos mig.
Vår ytterst duktige storbiodlare, som skulle sköta demonstrationen i bigården hade hjälp av en kollega. Denne skulle lyfta av skattlådan på ett av samhällena - men tappade lådan, med påföljd att alla i radhuset blev fullständigt vildsinta. Demonstratören, som aldrig använde slöja eller handskar, tvingades till slut motvilligt ta skydd under en ek, medan de övriga tog skydd var de kunde. Där under eken kämpade storbiodlaren i ett rökmoln från pusten, och med sitt höga hårfäste påminde han just då om Karl XII när denne i Kalabaliken i Bender kämpade i krutröken mot ilskna turkar och kroksablar. Några av de yngre hade slöja och handskar och de kunde så småningom plocka ihop det hela och få någorlunda lugnt, så övriga kunde krypa fram ur sina gömmor. Någon dristade sig att antyda att den gode demonstratören kanske borde skaffa sig en slöja, men fick till svar, att - Det är ju ni som retat bina med era jävla slöjor.
Väl inkomna i huset för kaffedrickning, påträffade vi mannen med den tappade skattlådan, stående framför min fru, medan hon sydde i hans kragknapp som hade lossnat vid den vilda flykten in i huset. En klurig bigubbe viskade i Karins öra: Stick nu honom inte med nålen också för då dör han.

Efter 40 år som biodlare, varav 25 som ordföranden i föreningen, och efter att ha lett åtskilliga kurser i biodling har jag nu bara två samhällen kvar, men konstaterar att den glädje, naturupplevelse, kamratskap och utlopp för kreativitet, som biodlingen gett och fortfarande ger, kan man knappast finna annorstädes.

Gösta Jansson, Hällingsjö

Statistik för 1998

Antal medlemmar          63 st (+ 7 lokala medlemmar)
Antal lämnade rapporter: 30 st
Invintrade samhällen:    91 föregående höst
                        104 denna höst
Vinterförluster:          4 samhällen
Svärmar:                 38 st
Vandring:                 0 samhällen
Honungsskörd:         1 128 kg
Sockeråtgång:         1 476 kg (varav 124 kg Bifor)
Biraser:                 11 Blandras
                         14 Buckfast
                         13 Gula (italienska)
                          0 Mörka (nordiska)
Honungsskörd:            13 kg per övervintrat samhälle.

Åldersfördelning bland medlemmarna

Denna uppställning är baserad på registrerade 
medlemmar hos SBR den 28 januari 1999 som 
uppgett födelsedata.

 Födelseår
 =========
1900 - 1909: 
1910 - 1919: XXXXXXXX
1920 - 1929: XXXXXXXXXXXX
1930 - 1939: XXXXXXXXXXXXXXX
1940 - 1949: XXXXXXXXXXX
1950 - 1959: XXXXX
1960 - 1969: XX
1970 - 1979:
1980 - 1989:
1990 - 1999:

Samtal med en Bi-fadder

Det här seriösa uttrycket "biodling" fanns naturligtvis inte då, om vi ska börja bi-historien vid slutet av 1890-talet. På de flesta lantbruksställen var det här med att ha ett antal bisamhällen en del bland alla de andra hushållningsresurserna. Det var alltså något som hörde till ett lantbruksställe, var och varannat hem på landsbygden hade ett par halmkupor uppställda hos sig. När man genom åren varit i olika hem och sett gårdsmålaren Raatikaynens målningar från trakten ser man titt som tätt att det står ett par halmkupor framför stugan. Raatikaynen kunde på ett förunderligt sätt placera om både byggnader och halmkupor från den plats där de stod i verkligheten till att stå så att dom kom med på tavlan.

Naturligt fanns det många seriösa biodlare bland alla dessa biägare. En sådan var Sylves granne Oskar Johansson. Det var dit som bröderna Sylve och Harry, som små pojkar, gick för att se vad han Oskar höll på med där han gick omkring och tittade på dom där "kupolerna" som det satt en lustig råghalmsstrut på. - Vad fanns det i dom? Deras far, Edvin, hade dessförinnan haft bin, men tiden hade inte räckt till för fortsatt hanterande. Men kunnandet fanns kvar, både hos Edvin och mor Agda.

Den definitiva början på brödernas aktiva biodling var när Sylve, som 15-åring, och Harry, som 13-åring, låg en solig sommardag och gallrade betor där hemma i Värred i Rävlanda. Dom hörde ett dån och dom visste direkt vad det rörde sig om.

Det var en bisvärm som satte sig i ett träd på tomten och dom bestämde sig för att ta hand om svärmen. Deras far hade halmkupor, träbottnar och annat bimaterial och deras mor Agda sydde bislöjor av gamla hattar och gardintyg. Sen var det igång.

Efter 3-4 år hade dom byggt upp sin bigård till ett tjugotal samhällen. På den tiden, vi pratar 1920 och 1930-tal, gällde det att ha så många samhällen som möjligt om man ville ha en någorlunda honungsavkastning. Uppstapling av halmkupor har jag i dessa trakter inte hört talas om men det fanns och användes av storbiodlare på den tiden. Så naturligtvis blev det trångbott i halmkuporna och svärmar blev det, många svärmar.

Ryktet att Sylve och Harry var biodlare spred sig i trakten och folk hörde av sig när det hängde svärmklasar både här och där. Bröderna var driftiga och inspirerade av Oskar började dom tidigt att tillverka och sälja halmkupor. Det är råghalm som gäller för halmkupor, och rottingen till omlindning köpte dom hos Eliassons i Henå, Töllsjö. Där var på den tiden ell slags center i trakten för träslöjd med mera. Det blev alltså många turer dit på cykel. Sedemera utvecklades halmkuptillverkningen till att bli tillverkning av lådor för vaxramar. Elof Eliasson i Hulta köpte hans första tillverkade låda i mitten på 1930-talet.

Nåväl, Oskar, Sylve och Harry jobbade på med sitt biodlande. Dom köpte till exempel en bigård med 8-10 samhällen och fick yngelröta på köpet. Något som Sylve ständigt återkommer till när han pratar om den här tiden så är det yngelröta. Den fanns där, hela tiden och överallt, men ingen talade om den. Naturligtvis för att den alltid funnits där, bland alla dessa småsamhällen i halmkuporna.

Intressant är det att höra Sylve berätta om hur floran växlat sedan 1930-talet. Då var huvuddraget ljungen, den 10-15 augusti, om allt annat i klimatet stämde. Något hallondrag fanns det inte, det vi säger är huvuddraget idag. Orsaken till detta var att så många mjölkkor på torpställena gick på skogen.

Birasen som gällde mest på den tiden var naturligtvis de nordiska svarta. Men så berättar Sylve om när han och Harry fick syn på bin med ljust brun och gulfärgade bakkroppar. Dom diskuterade detta med andra biodlare som kunde tänka sig att anlagen kom från Hyssna där det fanns en verkligt erkänd bikung, David Forsman.
David hade tagit till sig den här italienska, gula birasen. Sylve och Harry cyklade hem till David och konstaterade att det var samma typ av bin. Det är en sträcka på mellan 10 och 15 kilometer mellan Värred och sjön Härsjön där David bodde. Sylve kan naturligtvis inte säga att dom kom från Forsmans, men en teori är att efter många år med svärm efter svärm så kom det bin med gult inslag till Rävlanda.

Det finns så mycket mer att teckna ner efter det att man pratat med en person som Sylve, men det här får räcka för denna gång.

Christer Berntsson

Rävlandaortens Biodlareförening Verksamhetsberättelse för perioden 1997-10-01 - 1998-09-30.

Styrelsen har bestått av:
          Ordförande    Gert Claesson
          Vice ordf     Christer Berntsson 
          Kassör        Monica Selling
          Sekreterare   Arnold Andreasson
          Ledamot       Helena Hurden
          Suppleanter   Jerry Börjesson
                        Uno Carlsson

Biåret 1998 började bra med goda möjligheter för bina att utveckla starka samhällen. Sedan vände det och den efterföljande sommaren karaktäriserades av regn blandat med skurar och inte en enda sammanhängande period med 'bra väder'. Som ett resultat av detta fanns det inte en enda burk honung att frambringa till försäljning på Bollebygds hembygdsdag i mitten av augusti. En orsak till de senaste årens extrema vädersituationer anses vara El Niño som är ett väderfenomen i Stilla Havet.

1997 års årsmöte genomfördes i Ordenshuset i Töllsjö. En lyckad tillställning med mycket god förtäring. Stort tack till arrangörerna i Töllsjö. Vid detta möte avtackades Uno Carlsson som föreningens ordförande och Gert Claesson tog över ordförandeklubban. Uno har lett föreningen under 10 år och har varit en stark drivkraft i arbetet med att bygga upp föreningen till vad den är idag.

Antalet medlemmar i lokalföreningen som är registrerade hos SBR är 63 stycken. 5 av dessa är familjemedlemmar och 2 är vilande. Dessutom har vi 7 lokala medlemmar.

Styrelsen har haft ett möte under verksamhetsåret där årets aktiviteter planerades. Vi har haft 5 sammankomster i lokalföreningen, en studieresa samt skickat representanter till länsförbundets årsmöte. Vi har haft följande utställningar där vi presenterat föreningen och dess verksamhet:

• Vuxenskolans och bibliotekets trädgårdsdag på Bollebygds bibliotek.
• Strömmadagen på Naturbruksgymnasiet i Strömma.
• Hembygdsdagen i Bollebygd.
• Biodlingens dag på Gammelgården i Rävlanda.

I December 1997 blev vår förenings hemsida tillgänglig på Internet. Under de 10 månader som vi funnits på nätet så har förstasidan hämtats hem av en dator vid 1160 tillfällen vilket får anses som normalt.

Vårmöte den 6 mars. Istället för det traditionsenliga vårmötet i ORINTO-stugan åkte vi till Lärarhögskolan i Mölndal för att lyssna på en föreläsning av Ulf Gröhn som berättade om Buckfast-aveln i Sverige. Mötet besöktes av biodlare från Mölnlycke, Landvetter, Lindome och Partille. Händelsen finns dokumenterad i Juni-numret av Bitidningen.

Den 13 maj genomfördes föreningens första möte i föreningsbigården i hembygdsgården i Bollebygd.

Vårbiträff den 24 maj. Per Andersson på Lunkebäcken fick hjälp med vårgenomgång av bigården.

Den 9 juni gav sig en tapper skara på 3 personer iväg på ett studiebesök till Alingsås-traktens föreningsbigård, trots ihållande regn. Vi blev mycket väl mottagna och hade en lång och givande diskussion i en av deras baracker. En slutsats man kan dra är att en föreningsbigård fyller ett större behov då många biodlare bor i tätort. Denna aktivitet bör upprepas med fler deltagare och bättre väder.

Temat för höstmötet den 26 augusti var Halm och Birgit och Gösta Andreasson från Hantverkstorpet i Örby demonstrerade vad man kan göra med detta material. Med experthjälp av Harry Gunverth påbörjade vi tillsammans tillverkningen av en halmkupa enligt en modell som Harry själv tillverkade på 1930-talet.

Höstbiträff i Morjhult den 6 september. Detta var andra försöket att hjälpa till med Gerhard Holgerssons bin och den här gången tillät vädret en grundlig genomgång av bikuporna.

Sjukdomskommittén låter meddela att någon bisjukdom ej rapporterats inom lokalföreningen.

Styrelsen lämnar härmed verksamhetsberättelsen för 1998 till handlingarna, tackar medlemmarna för det gångna verksamhetsåret och önskar ett Gott Nytt Bi-år.

Bollebygd i November 1998
Arnold Andreasson, sekreterare.

Tillbaka till Rävlandaortens biodlareförening